Jag har en klump i magen och ett tryck över bröstet, som jag bara vill kräkas upp. Men tyvärr leder inte en endaste kväljning till något bättre, så jag försöker bedöva mig själv så gott det går. Jag känner mig inte peppad till någonting och ja, jag vet att jag låter som århundradets värsta fjortis, men jag lider med min familj som ska behöva dras med mig den kommande månaden. Jag är en bortskämd snorhyvel som är van att få som jag vill, min övertalningsförmåga har alltid gynnat mig. Men när det gäller någonting som inte går att be pappa om, som det i det här fallet gör, så känner jag mig ganska handfallen. Tragiskt, men sant.
Jag vill skrika, slå och bara ha. Ha, ha, och ha ännu mer. Av dig. Helt plötsligt spelar ingenting någon roll för mig. Allt jag förut ödslat tid att störa mig på, existerar inte längre, jag bryr mig inte i något eller någon förutom det här.
Förlåt om vissa av er inte fattar ett jota av det jag skriver, det blev lite personligt.
Det jag vill säga, är bara att jag kommer klösa revor i tapeten av längtan. Hoppas att du får det bra där i Thailand och att du har roligt för mig också.
Puss, bara till dig!
I övrigt älskar jag den här biten, den går om och om igen på min spellista.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar