Jag vill aldrig bliva stur.

Det är nästan så att jag får panik av tanken på att jag faktiskt är barn i 1 timma till. Det kanske verkar löjligt, men jag har längtat så mycket efter min 18 års dag, men samtidigt så är jag den mest ångestladdade människan vad gäller att fakttiskt anses som vuxen. Det är deprimerande att ens tänka tanken om att man måste ta hand om sig själv och att man inte kommer ha lika myket tid för svineri i framtiden. Nåja, alla åldras och det ska bli underbart att få svänga sina lurviga på krogen, men jag vill ärligt talat aldrig bliva stur =/