Jag vill, men bör inte,
jag hoppas trots att jag borde ge upp
Kanske borde jag välja en annan väg,
men är redan vilseledd i dimman av ånger
Allting har utvecklats till någonting som "är",
vi bara "är", ingenting annat
För mig är du aldrig frånvarande,
för du och mina tankar har precis funnit varann
Och om du frågar mig vart jag står,
så är jag redan närmare än du någonsin vågat föreställa dig..
//enheltmojslojs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar