Jag önskar verkligen att en vind av motivation skulle blåsa rätt i mitt face, typ NU! Har aldrig känt mig så fruktansvärt omotiverad i hela mitt liv. Ingenting är liksom skoj, ni vet ariba, ariba roligt, det går liksom inte att roa mig? Vad är mitt problem? Kanske är det vintern som aldrig kommer, den allt tidigare skymningen eller mina myror som kryper i benen av att vara i Gällivare igen. Och nej, jag är inte en sån där bakgrunds förnekare som hatar min hemort för att jag flög över globen, det är verkligen inte min kopp te.
Tvärtom. Jag började uppskatta gamla Gälkan än mer när jag bodde i Stockholm. Men jag vet inte om jag är redo för att bo här just nu. Kanske när jag dyker in i den tjocka skaffa barn dimman, som inte tycks lätta här i stan, då kanske jag vill bosätta mig här, den som lever får se. Flertalet av mina vänner avundas att min älskade pojkvän uttryckt sig som såhär:"Du får bestämma vart du vill bo, jag har inte så svårt att trivas"
Visst låter det väl fantastiskt, men just nu hade jag inte önskat hellre än att någon av oss var fast besluten om vart den vill bo, så att jag inte hade behövt brottats med denna beslutsångest. Visst behöver man inte blir stationär, man kan ju vara ung och mobil, men jag vill känna hemkänsla, någonstans. Men vart? Och när? Hur ska jag få sinnesfrid, resor eller köpa lägenhet? Och vart ska jag bo?! Beslutsångesten är på topp.
stabilitet, inredning, adress, skön säng, hund, jobba för att leva, blommor, umgänge, hyra stol
fara, flänga, upptäcka, leva, ung, spara för att slösa, värme, kyla, världen, skåda, känna, höra, bada,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar