Hur svårt kan det egentligen vara att tackla en liten motgång? Tydligen är det rena katastrofen för vissa och dessvärre är jag en av dem. När saker och ting inte går som jag tänkt mig blir jag rosen rasande inombords och surar, grubblar och gnäller. Visst kan jag kompromissa med folk i min omgivning, men när det är någonting jag verkligen vill ha så finns det inga alternativ..Här har ni ett brev från mig (9 år) till mina föräldrar. Eftersom att det kanske är lite svårt att se vad det står, så ska jag hjälpa er att tyda, helt utan försköningar.
Samojed Golden retriver Dvärgcollie Kuvaz
Någon av de här hundarna vill jag ha. Snart ringer Secillia. (Kanin uppfödare) Får jag ingen hunud så tar jag en kanin. Men även fast jag tar en kanin kommer jag att vara besviken på er. Och om mamma får sin hjävla skit semmester så ska jag ha en hund. Och om jag måste ta en kanin så kommer jag att vara hjätte arg på er. Och ni får skylla er själva. Och om jag måste ta en kanin så blir det inte tal om någon ny bil eller någon semmester !!! Och inga afärer med färgtema (Som då var aktuellt när vi nyss hade flyttat in i huset) men vi kan gärna fara ditt så jag får träffa hunden. NI ÄR ORÄTTVISA !!
Streckgubbarna föreställer mina föräldrar, Pappa Tony och "allärgiska" Doris
Hot går alltid hem, se så fin han är !=)
3 kommentarer:
Ibland behöver man faktiskt inte kompromissa och särskilt inte när man redan har siktet inställt på något. Lycka till och hoppas det går vägen! :)
Skönt å höra att jag inte är helt ute och cyklar. Och tack för en liten push, det behövs verkligen just nu !=)
Haha, så man har garvat åt dina påhitt när du var liten:) Du är väl för söt!
Skicka en kommentar