Why walk alone?

Sedär, så hann en hel vecka gå innan jag lyckades klottra ner något här på bloggen, tusan! Jag som skulle bättra mig=)

Som jag nämnde tidigare, så käkar jag enligt GI metoden nu, vilket går förvånadsvärt bra. Har gått ner 2,8 kilo sen i måndags förra veckan, helt otroligt. Det är nu som man inser hur mycket onyttigt man proppade i sig förr. Enligt den här metoden ska man förtära så lite kolhydrater som möjligt, dvs att man ska undvika pasta, potatis, ris, mjöl m.m.

När jag kom hem från skolan idag tänkte jag överaska mammsen och pappsen med färdig middag, så jag tillagade en köttfärssås bestående av köttfärs, kidneybönor, tomatpuré samt kryddor och krossade tomater. Istället för att äta pasta till, så gjorde jag en super smarrig gratäng.

Ingredienser, till 4 personer behöver du:

500 g broccoli
2 röda paprikor

½ knippa färsk oregano

salt och malen vitpeppar

2 tomater

½ dl riven ost

½ dl grädde

Så här gör du:

1.Värm ugnen till 225°. Ansa broccolin, bryt den i buketter och förväll i lättsaltat vatten. Lägg över i en smord ugnssäker form. Ansa paprikorna, skär i mindre bitar och lägg i formen.

2.Repa bladen av oreganostjälkarna. Skär tomaterna i skivor och lägg överst. Krydda med oregano, salt och peppar.

3.Riv osten och strö över. Ringla till sist över grädden och gratinera i 10-15 minuter eller tills osten smält och blivit gyllenbrun.

-

Efter matlag och en hel del surr med mina föräldrar pös jag iväg till ica för att jobba. Blev ett pass från 17.00-22.00, det känns som lika att göra något som jag får ut något av istället för att bara hänga med polarna och fördriva tid. En extra slant är ju alltid välbehövlig, men jag har ett bekymmer.. Skolan, får lite panik nu när jag inser att det är knappt 8 veckor kvar till sommarlovet, har en hel del att göra tills dess. Nåja, får ta mig i kragen och göra något åt saken.

Nu ser jag fram emot helgen, kanske att jag får hit kusin Elin från Pajala också om jag har tur. Nu måste jag sluta skriva för sex and the city har redan börjat. Men ni får ha det bra alla dönickar där ute så hörs vi och glöm nu för all del inte att göra den smarriga gratängen.

- - -

Oh I can't keep it in, I can't keep it in, I've gotta let it out.

I've got to show the world,

world's got to see, see all the love love that's in me.

I said, why walk alone, why worry when it's warm over here?

En armé på två ben en helt vanlig onsdag + nostalgi.

Wihoo, idag är jag faktiskt riktigt glad. Har alltid velat ha ett mål att uppnå och eftersom att jag mer eller mindre har lagt dansen på hyllan så har jag inte haft någon ribba att placera. Började ju i måndags med GI och jag måste erkänna att det är rätt svårt att anpassa sig, men jag gör mitt yttersta, en viktminskning är minst sagt behövlig just nu.

Natten passade jag på att spendera med Ellan, nu när hennes pojkvän Petter är bortrest. Man vet ju själv hur det var att vara nykär och toffel, så det är bara tacka och bocka, se lyckan genom hennes underbara blå och gilla läget liksom! -Hey, I´m the lucky number 2 ;)

Kärleken, kärleken visst är den väl underbar, men det tåls att tänka sig för vad man ger sig in på. Har tänkt om på många fronter då en vän gav mig en riktig tankeställare. Han, som många andra, påminde mig om att jag måste lära mig att stå på egna ben. För en dag har även Ettan, Mallan, Cissi, Vicky kärat ner sig och då sitter jag där. Olyckligt kär medan pojkvänner tar upp min väninnors tid. Tåls att tänka på..

Men som farsgubben brukar säga:

"Inte ska man kära ner sig i så unga år, det hinns. Passa nu på att leva."

Och jag tror faktiskt att han vet vad han talar om, med tanke på att han ända sen tonåren vigt sitt liv åt min mor. Själv får jag panik av tanken, tänk er själv att gifta sig med sin klasskamrat från Nillivaaram flytta 6 mil från byn in till en ort där det dör fler än det föds. Länge må kärleken leva, men jag tror nog att jag istället tar lärdom av min faders/moders "misstag" och försöker istället njuta av att kunna bredda ut mig i sängen i min ensamhet. -Hello darkness, my old friend.

Har nyss sprungit runt bland hyllorna på Coop och nu tänkte jag faktiskt plocka upp lite i mitt rum, trots att jag kan lova er att det är så snuskigt rent här inne så att jag hade kunna slicka upp yoghurt från golvet här inne. Så äre att leva i en pedantisk familj, jag är vaaan! =)

-
Hade gärna skrivit något mer analyserande inlägg, men har brist på ideer för tillfället. Istället kan jag ju alltid bjuda på det som strömmar ur mina högtalare, en helt vanlig onsdag som denna:

• Natasha Bedingfield - I wanna have your babies
  
• Simon & Garfunkel - The sounds of silence


• Eminem feat. 50 Cent - You don't know


• My Chemical Romance - Famous last words

Eller så går ni in på http://www.sr.se/p3 går in på P3dans med Pierre Jerksten och kickar igång det senaste programet från i lördags. Precis vad jag tänker göra nu och börja plocka i rummet.

Och bara för att jag just rotade runt bland lite gammla minnen, så måste jag bara dela med mig av några bilder som bjöd mig på ett leende.

I fyllan och villan, färdig fixad för gallej.

Hittade mig en hunk i vimmlet.

Timmarna flyter på i takt med att make-up flyter av

Partyprinsessorna förvandlas till slitage.

Inte någon löngre stund senare på damernas.. (Observera den heta maskan på legginsen!)

En mindre mojs Lojs kastar in handduken för kvällen. Hon är trött...

Mycket, mycket trött..

Vi ses -07 PDOL ^^

Lev och njut, skjut en snut //Lojs.

Det är så synd att du är så söt.

Ja, jag vet att jag ältar och ältar om hur olycklig jag är, men det är väl ett tecken på kärlek. Eller?

Jag måste erkänna att jag lätt trasslar in mig i situationer som jag inte kan hantera, men jag tänker aldrig föränn det är försent. Den är nog en av mina värsta brister. Det är förståeligt om man uppfattar mig som mysko, detta pga mina handlingar då jag kommer på mig själv göra felsteg. Då slår jag mig genast fri från allt, samtidigt som jag utsätter folk i min närvaro för ett tärande velande.

Jag kan gå hur långt som helst, men det klickar aldrig för jag kan inte förtränga dig. Det har sattit sig psykiskt, jag kan inte tänka klart. Återigen tillåter jag mig själv att dansa med i din vals, nu är du 'off' för jag kom visst för nära inpå dig igen. Allt det här resulterar i att jag inte kommer låta mig bli kär igen, bara för att jag tvingar mig själv att vänta och tro. Även om jag vet att det är omöjligt.

Jag vill bara att du håller om mig och att det är du och jag som lämnar tillställningen tillsammans, vakna upp i dina bamse armar. Det börjar bli tjatigt och jag känner mig som en böld i arslet på en cykelsemester! Men jag är så förälskad och här sitter maan i sin ensamhet och viker ut sina känslor hur som helst. Jag håller på att explodera, jag skulle kunna offra vad som helst som dig.


Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att hjärtat är förfört,
det slår som en feber, som allt vore kört.
Vilket otur att hjärtat är förstört. ;/

Did I say it out loud?

Gonna button my lips so the truth don't slip
Gotta beep out what I really wanna shout..


-I wanna have your babies !

Some of my feelings keep escaping

So I make it a joke

Nonchalant I keep on faking

So my heart don't get broke

I'm in a big, big, big, big ocean

In a tiny little boatI'll only put the idea out there

If I know it's gonna float.

Famous last words.

Allt som har en början har också sitt slut, precis som det här allt för korta påsklovet. Hade behövt minst en veckas ledighet till för att ladda om batterierna, men tyvärr sitter man nu här några timmar ifrån bänken i spanska salen. Det har iallafall varit en otroligt skön vecka, trots nästäppa och torrhostande nätter.

-

Jag har gett allt och tro det eller ej men jag har dubbelt så mycket mer att ge. Om jag bara visste hur jag skulle få dig att begripa att jag menar allvar. Mitt liv står stilla iväntan på ingenting, men jag kan inte låta bli att tro för jag vet att det hade varit perfekt. Nåja, det är lika bra att lägga ner skiten så här efter 9 bollande månader.

"Now I know,That I can't make you stay

But where's your heart?"

-

Imorgon början slipandet inför beachen -07, GI samt hårdträningen när kroppen kvicknat till från förkyldning. Nu gäller det alltså att stå emot frestelser på alla fronter, önska mig lycka till.

Wellwell, sleep tight don't let the bedbugs bite. //Lojs.

Cissi & jag i fin form på afterskiin =)

Mot de vita vidderna !

Wihooo!
Påsklovet har fått sig en rivande start, det känns som om jag har hunnit med en hel del roliga händelser redan och det minst sagt glädjer mig att det är hela två tredjedelar kvar av ledigheten. Har inte direkt varit i mitt sinnesfulla bruk sedan i torsdags, nu har jag gett återhämtningen av min energi en hel morgon för att ladda batterierna. Nu bär det av mot storasjöfallet, för skoter åkning, grillning, en och en annan hutt, förhoppningsvis lite sol också, men framför allt gemenskap!
Vi blir en armé på 14 ben som medhavar ett glatt humör samt suktande strupar.

Ha nu en riktigt härlig påsk så ses vi! Gör som jag, in i dimman, släpp alla hämningar, svina och gör allt som faller er in! //Louise, mer levande än någonsin.<3

Psst!
Sen måste jag bara påminna er att poppa
Frida - "Dunka mig gul & Blå"
Det kommer att bli sommarplågan -07
+ att den tilltalar många av oss, skrämmande. ^^

Fel å lyfta fram en klyfta?

Frågan om hur vida silikontuttar är tilltalande, kan alltid dra igång en het diskussion. Personligen är jag helt klart för dessa härligt runda bullar, men oroar mig visserligen för de risker som finns.

Många som jag har haft den här diskussionen med anser att man blir klassad mer eller mindre som ett "luder", med ett självförtroende som man fick på köpet då man inkaserade i ett par puker för omkring 40 lök. Personerna ifråga var onekligen eniga om att ett par 100 % äkta pattar är härliglare att dela säng med.

Det är just det jag inte begriper. Låt oss säga att man är omkring 35 jordsnurr coh brösten börjar med åren allt mer och mer likna en nylonstrumpa med en tennisboll/fotboll i botten. Hur kan man ens finna det attraherande? Eller vi som inte ens har välbehag nog att ens oroa oss för två bollar nere vid naveln?

I en spalt som jag läste här om dagen jämförde man ett par sillisar med att en man sätter in plastmuskler, vilket man då menade på att det skulle vara skrattretande. Man använder kanske inte inlägg för att se mer biff ut, men andra preparat som fettförbrännande tabletter och andra medel som används av de flesta som är bosatta på gymmet är inte alls lika omtalat? Man föddes inte som Hulken, men man tränar upp sig och tar till med näst intill vilka metoder som helst för att bygga upp sin dröm kropp.

Varför ska inte då en tjej som har komplex för sina bröst ha samma möjlighet, utan att bli klassad som något billigt som bara vill visa upp sig. Jag själv tilltalas och är även väldigt svag för självsäkerhet, vilket jag inte är ensam om. Om en tjej då har små/ojämna/hängiga bröst, kommer hon troligtvis inte att flasha järnet i sänghalmen, utan istället på alla möjliga vis försöka gömma sig bland lakanen eller kanske hålla händerna för lökarna. Nä, då är det nog lika bra att skaffa hylla och showa hela balkongen.

Och om ni män skulle ha möjlighet till en penisförlängning/breddning, skulle nog varenda klinik ha fullt upp en bra tid framöver. Huvudsaken är att man fyller ut sina rattar för sin egen skull och inte för att någon iq-befriad pojkvän önskar lite mer klyfta att gosa i.

Jag ska se ut som sveriges flaggaa när du är klar med mig!

Här är jag, några kilo tyngre samt några steg längre ner på livsglädje stegen. Ingen ovanlighet att man gör comeback på bloggen med negativ anda, men hey that's me!

Som ni kanske har uppmärksammat så har jag bytt namn på bloggen, 'mojslojs' rimmar visserligen, men låter dock en aning torrt. Så 'getaview' passade min blogg bättre, eftersom att det är just vad jag vill uppmana en hel del tattare i den här stan till, bilda en uppfattning och skapa egna åsikter. Jag svär på min mammas grav, det är ingen dödssynd.

Hade tänkt att ge mig på ett försök att lägga fokus på att analysera och kritisera här på bloggen, eftersom att jag efter att ha läst bloggar som handlar om var individs liv och inte funnit det vidare intressant.

Nu så här efter en lång promenix med hunden har jag inte allt för mycket ork till något revolutionerande inlägg, utaan sparar det uppdraget till imorgon och låter istället 'Sex & the City' bjuda mig på ännu ett glädjefyllt avsnitt.

- - - -

Dagens öronorgasm:

Frida - Dunka mig gul & blå

"Följ med mig hem, för jag behöver lite värme

Vi kan leka hela natten, Duuunka mig gul & blå !"; )

Våra öden som livet och döden.

Död, ett ord bestående av endast tre bokstäver, men ändå det mest fruktade ordet hos de flesta. Man använder det ofta, i rent ut sagt korkade kommentarer, t. ex. 'gå och dö'. Någonting man häver ur sig, men inte begriper innebörden av. Kan du förstå två våta kinder hos familj/vän/partner, en oändlig saknad och längtan, efter någon man älskar men som aldrig någonsin kommer tillbaka. Det spelar ingen roll hur mycket du bönar och ber, det blir aldrig som förut och man ska lära sig att leva med det, oavsett vad.

Under denna sportlovs vecka har stämningen i den här stan varit mer eller mindre tryckt, efter att den minst sagt tragiska nyhten om att en flicka, årsmodell -90 hade gått bort. I ett litet samhälle, likt det jag lever i, går det inte många timmar så är alla informerade. Dödsorsaken för mig är ännu oklar och rykten här skall tas med en nypa salt. Jag kände inte flickan ifråga, men ändå kan jag inte smälta det. När Astrid Lindgren gick bort kändes det galet, men hej bara! Hon var 90+ och 100 mil ifrån mig. Den här tjejen var född -90, traskade runt i samma korridorer som mig och hade så mycket framför sig, skolgång, vuxenliv, vänner m.m. Det är en konstig känsla, att även om man inte känner varandra här i Gällivare, så är man så nära varandra även om man är långt bort.

Det jag minns av dig, var dina stora ögon som iakttog en när man passerade dig. Tanken om vad du egentligen tänkte på när du gick förbi slog mig. Det får jag aldrig reda på och just ordet ALDRIG skrämmer mig. Jag, precis som många andra som inte levde med dig, men runt om dig känner en tomhet efter dig. Någonting som man såg dagligen finns inte där, man kommer att se dina vänner skratta och troligtvis kommer man inte undan att fälla en tanke på dig.

Efter detta fruktansvärda som har hänt, har jag ändrat inställning till saker och ting. Som att bråka med folk, det löser ingenting. Livet är kort, varje hundradels sekund är en del av ditt liv, det är du som väljer vägen, varför ödsla det på konflikter? Vart du än flyr så hinner döden alltid ifatt dig, så njut av livet och lägg traumat bakom dig.

-Ett långfinger åt döden, det var ta mej fan inte din tur att lämna världen, unga dam.

- - - - -
Någon annan bortom hennes kretsar som känner likadant?
Släng över en kommentar eller två.

I don't know what you heard about me

And I don't give a shit about that.

Jag duschar men samvetet, det sitter kvar

"ALDRIG MER!!"
Det var min första tanke när jag vaknade upp imorse, en tanke som någongång berör oss alla då och då. Men nu är jag verkligen spyless på det här nu, har levt i en dimma hela dagen och ångesten kväver mig. Att ta sig upp ur bädden imorse var ungefär lika lätt som att borsta håret med fossingarna. Med en sementklump till huvud lyckades jag ta mig till tjejerna hos Mallan vid 14 tiden idag. Spenderade de kommande sex timmarna i hennes bädd, tog mig hem och fick inte i mig mer än några tuggor krubb. Pallar inte vara här hemma, av någon anledning så avskyr jag att vara här, kanske är det tystheten som skrämmer mig. Så nu ska jag hoppa i ytterkläderna och ta mig en promenix, förbränna några kalorier och möta upp mina favorit tjejer. Vi ses //Louise<3

En låt som toppade hitlistan en sommar för några år sedan, har poppat ur mina högtalare sen jag klev in här hemma. Jag låter låten tala för mig, för vart enda ord är som pricken över i:et.

Timbuktu - The botten is nådd

"Jag vakna med huvudvärk och sten i mitt bröst
Jag vet ingen tröst, jag måste sluta be till min törst
För det som kändes jobbigt känns nu dubbelt så svårt
Och hur illa betedde jag mig på klubben igår?
Jag var vidrig mot vänner, vad sa jag till tjejen?
Bråka med vakten om galnaste grejen
Ligger kvar i sängen, hoppas känslan ebbar
tills rummet krymper och jag trängs med väggar

Hon e 5 i 11, telefonen den ringer, försöker återfå minnet,
Vill här ifrån, och försvinner
ut i en bakfylla blandad med ångest
jag säger samma sak för 6002:e gången
Jag ska aldrig mer göra så jag känner såhär
Det kvittar vilken fest de är och hur många jag känner där
Jag svär om jag bara kan klara idag
så ska jag ta mig i kragen och vara så glad"

Jag vill aldrig bliva stur!

Vi 89:or har ännu halva gymnasietiden kvar, känns tugnt men samtidigt är det skönt att gå i skola. Även om man vi matas med arbeten i skolan, så är det ändå rätt slappt att ha raster och håltimmar titt som tätt. Loven är många och det bästa av allt, man är omgiven av vänner hela dagarna. I jämförelse med de som gått ut i arbetslivet, lever vi ungar som kungar.

Trots de 1,5 åren som återstår till våran student, så har det börja ringa olika företag som vill visa just sina studentmössor. Idag träffade jag faktiskt en kille från ABCgruppen som kom och visade deras produkter åt mig och Hanna. Vi skrev till och med kontrakt redan idag, så jag ska ringa och tacka nej till killen som kom och hälsade på i förra veckan.

Ni kan ju alltid spana in deras schyssta prylar på:
http://www.studentmossor.se/skoltrojor/index.html

- -
Tackar vet jag att bo gratis, färdigserverat krubb, kylen och hygienprylar tar aldrig slut, det bara finns där när det behövs. Skjuts vart jag vill, vilken tid som helst på dygnet och så är dom inte dåliga på att ställa upp heller. Mamma och Pappa är nog rätt bra ändå, även om dom kan vara lite väl överbeskyddande vissa stunder<3

Seychellerna, La Digue.

Vita långa stränder, med svallande vågor som smeker den solvärmda vita sanden är mina drömmar vävda av. Turkost klart vatten som stiger på eftermiddagen så att man får flytta handdukarna allt längre upp. Just nu hade kunnat ge allt jag äger och har för att få hugga i en alldeles färsk cocosnöt och sedan pilla ner ett sugrör. Vill bort från kraven, stressen och diverse trauman som man får genomgå dagligen i det här samhället. Nä vet ni va, snart packar jag väskan och drar, vill ingenting annat än tillbaka till paradiset.



Jag tror nästan att Seychellernas charmiga lugn lockar mer än galna sexedit partajen i Ayia Napa eller liknande heta partyställen.

Sag was.

Har precis gett mig in på en stor uppgift, städa min garderob. Det är helt sjukt vad man hittar grejjer längst bak som man glömt bort att man äger. Inser att jag verkligen inte är i behov av några shoppingresor för stunden, även om det kliar in fingrarna när suget efter att spendera cash spökar.

Efter en kort skoldag för min del lockade gymmet, så jag och Ellan for dit hojjade 25 min sedan lyfte vi skrot, körde som vanligt helt slut på mina arma armar. Nu verker min stackars lilla handled, så det blir lite vila vad gäller armar.

Blev semlor idag också, smaskens då man byter ut mandelmassan mot vaniljkräm. Så tackar vetehatten som gjorde så att även jag fick i mig en semla idag :P
Nä nu ska jag och min älskade väninna bege oss mot Mallan för myspys the och en hel del surr.

Förövrigt måste jag och mitt coola gäng klura på en sak, det är nämnligen så att våran brutta fyller år i veckan!=)

I've been acting like sour milk fell on the floor

Jag vet att jag framstår som världens mest pessimistiska person i vart enda inlägg på den här bloggen, men jag antar att det är mitt rätta jag. Den ständigt glada Louise har en mörk sida också, den sidan som visas så fort jag ska skriva ner några rader om vad som kretsar i mina tankegångar. Troligtvis så bottnar väl det in alla stora förväntningar jag har på saker och ting, som sedan resulterar i något helt annat än det jag väntat mig. Men trots att jag är en sådan pessimist, så brinner jag av längtan, en odödlig gnista inom mig hoppas på att saker och ting ska gå vägen, även om mitt förnuft sedan en lång tillbaka gett upp. Det enda jag vill, är att höra dig säga att det inte är mig du vill ha, öga mot öga. Tills dess - I'm still waiting.

Idag lämnade jag in valblankett inför nästa år, hade 300 poäng i valbara kurser, så jag valde:

• Psykologi B
• Filosofi B
• Organisation och ledarskap
• Affärsjuridik
• Matte C

Frågan är ju bara hur tusan en skolless unge som jag ska palla med matte C, men bara jag lyckas kirra ett G i ämnet så är jag nöjd. Matte C kan nog behövas inför universitetstudierna i framtiden.

Förövrigt rullar mitt liv på och jag är trött på det mesta, inte ens dansen är rolig längre. Dansen i sig är det inget fel på, men tanken av att alltid ha tider att passa kväver mig. Tacka vet jag gymmet som man går till när det behagar mig. Helgen har varit super trevlig, i fredags bastade jag, Mallan och Cissi, kikade tv, bastade, ostbricka och käkade middag tillsammans. Har jobbat fredag, lördag, söndag så det var hyffsat lugna puckar för min del faktiskt.

Har slängt upp lite nya pic's på pixbox från firandet av Anna förra helgen. Så spana in det, sen måste jag tipsa om att tanka hem Justin Timberlakes senaste album; Futuresex/Lovesounds. Damn boy, you make me impressed !

Dagens öronpenetreringar:
Promoe - Sag was
Gwen Stefani - Sweet escape
Justin Timberlake - What goes around

"Hopefully you don't leave me
Want to take you with me
If I could escape
And re-create a place as my own world
And I could be your favorite girl"



<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

I'm not a saint

Då var det dags igen,






den mest
överskattade
puttinuttsnuttidutt
dagen på året!

Det är ju kul för dom som är kära och galna, medan vi finlirare får oss en tankeställare och inser hur ensamma vi är. Hurrej!

Det blir en dag tillsammans med mina favorit tjejer, vi ska väl göra något hjärtemys och bara slappa tillsammans. Först en vända på gymmet, sen upp på isladan och kolla matchen som är klockan 19.00. Sen blire tårtbak ! :)

Hela gårdagen och idag har jag spenderat till rapportskrivande om Sverigedemokraterna, rätt intressant, men kring 04.30 imorse fick jag nog, då kunde BSS (Bevara Sverige Svenskt) ta sig någonstans, för jag kastade in handduken och slängde mig i bädden, intill Cissi som redan fått sig några timmars sömn. Klockan 15.00 idag var deadline, skickade in den sex minuter för sent, hoppas att den duger iallafall. Slängde färg i håret och nu är jag fit for fight inför gymmet.

En armé av kärlek, på åtta ben:)

- -
"You've been alone, you've been afraid
I've been a fool
In so many ways
But I would change my life
If you thought you, might try to love me"

Levande död.

Vaknar upp med ensamheten, i bädden som jag engång delade med härligheten, men ändå medveten om att det var jag själv som satte mig i smeten.

En bidragande orsak till att min vardag blivit mer eller mindre till en katastrof. Nog om det, ingen tycks ändå bry sig om koreografin i dansen om mitt liv? Men ändå blir vart enda felsteg uppmärksammat och minst sagt sensationellt, märkligt nog. Jag lever iallafall, även om jag lever som en levande död.


Förövrigt var jag i Luleå med Cissi i fredags, inhandlade ett grönt linne, en söt svart spetts t-shirt med en siden rosett, ett par svarta Converse Allstars i vintermodell. En supersöt svartvit prickig klänning samt en härligt rutig tjocktröja, en mössa + lite accessoarer.

- - - -
En fråga bara:
-Why do all good things come to an end?

Den gröna vågen.

Den gröna vågen tycks ta mig med storm. Grönt ska tydligen vara den utmärkta färgen i ett umgängesrum. Grönt är psykets färg och man menar även på ett gröna nyanser gör individen öppen för drömmar. Gröna toner stimulerar ömhet och generositet och har dessutom en tröstande verkan. Vidare är grönt en behaglig färg för ögonen att vila blicken på och uppmuntrar till lek. Grönt betyder KÖR i trafiksignalerna och politisk beteckning - miljöpartist.
Grönt brukar förknippas med;

• Ungdom
• Växtlighet
• Helande
• Harmoni
• Rikedom
• Balans
  

Precis som många andra modeinriktade människor, så är även jag svag för just grönt. Den gröna vågen har hållt i sig ett bra tag nu och jag tror att den gröna trenden kommer att hålla i sig ett bra tag till. Inser att färgen tycks förfölja mig ända sedan barndomsben.

Belysningen inne i min processor den skiner grönt, min cykel är grön, ögonen mina är skarpt gröna, bh'n som jag bär just nu är grön, likaså mina panties, min nu röda fondvägg är inom en snarframtid grön, en stor del av mina träningskläder är gröna, en grön jacka, gröna täckisar, gröna smycken, grön make-up, skjortan den är grön och även ett flertal t-shirts samt några tröjor har samma kulör. För att inte tala om inredningen i mitt rum när det görs om. Då snackar vi kuddar, vaser, ljus, sängkläder, gardiner och allt annat kraffs som hör inredning till. Som ni kanske har märkt är hela min blogg grön. Det var vad jag kunde komma på sådär på rakarm.

- - -
Måste inhandla ett par skor, har en massa högklackade skor samt andra skor som inte passar in i de här breddgraderna, så imorgon bär det av mot Luleå med Cissi, för att inhandla lite välbehövliga saker. Nu kallar sängen Sleep tight kakor! //Louise<3

Av jord är du kommen..

Idag har det varit en riktigt tung dag för mig och mina nära. Klev upp 04.30 imorse, tog mig en dusch, fram med en stilren outfit och slängde på mig en gråttålig make up. Pyste till flygplatsen, mellan landade i Kramfors, för att sedan fortsätta mot Sveriges hjärta, Stockholm. Blev upplockade av kusin Daniel och hans flickvän Tessan, raka spåret mot vällingby där sermonin skulle äga rum. Det blev ett kärt återseende men släkten, dock under mycket tråkiga omständigheter. Min faster Lena, som är präst höll i jordfästningen, jag är riktigt imponerad av hennes ork att utföra detta. Hon gjorde ett strålande jobb.

Vila i frid käre faster - nu slipper du lida //Louise<3


Av jord är du kommen och jord ska du åter bli..

<3

Oh when I lock back now
That was seemes to last forever
And if I had the choice
Ya - I'd always wanna be there
Those were the best days of my life<3

Don't you run too fast my dear
Why don't you just stop and listen to your tears?